Hur allt började för att skydda människans säkerhet på nätet

För att skydda människors integritet på nätet har det alltid funnits ett slags skyddsnät. Detta skapades år 1998 och kallades för Personuppgiftslagen eller också PuL. Denna lag skapades för att människors kontaktuppgifter som namn, adress och personnummer inte skulle läcka ut till vem som helst.

Det personuppgiftslagen gjorde för att förhindra detta var att behandla olika element som registrering, insamling, bearbetning, samkörning eller lagring för olika verksamheter och företag som hade tillgång till ens uppgifter, detta kan bland annat vara när man registrerar ett konto på en webbsida som Facebook, om man shoppar online på någon internetbutik eller om man exempelvis skriver under en insamling.

Lagen täckte dessvärre inte sådana saker som kunde göras privat på egen hand, exempelvis om någon skapade en blogg och sammanställde ett kollage med olika bilder som man själv fotograferat eller liknande.

Med PuL eller personuppgiftslagen var det olagligt att sprida vidare kontaktuppgifter till länder som inte ingick i EU. Förutom detta var det strikt förbjudet att sprida sådant som ansågs vara känsligt innehåll om personen det rörde sig om. Det vill säga; vilken etnicitet personen har, var hon eller han kommer från, vilken sexuell läggning personen har, politiska åsikter, religion, medlemskap i fackföreningar eller hälsa. Stred man mot detta kunde det bli mycket straffbart och belagt med stora summor i skadestånd.

Denna lag var bra och mycket behövlig för att människor och verksamheter inte skulle kunna tjäna pengar på att sprida vidare personliga kontaktuppgifter bara för att en människa valde att använda internet. Dock såg man många brister i den, framförallt när det kom till vem som faktiskt blev straffad eller ej. Trots att lagar finns betyder det inte alltid att människor följer dem, oavsett om det är i verkliga livet eller på nätet. För att förhindra detta gjorde man en uppgradering av PuL som började gälla från och med år 2018, denna internet privacy lag kallas för GDPR.