OneSwarm är det nya och heta fildelningsprotokollet och -programmet som är designat för att ge användarna en högre grad av anonymitet än vad de traditionella systemen, inklusive bittorrent, gör. Nu när IPRED så sakterligen blir en del av vår vardag, ökar givetvis behovet av ett system som OneSwarm. Antipiratbyråns söta mediaansikte Henrik Pontén har haft konstant diarré sedan han först hörde talas om OneSwarm, och gör nu allt som står i hans makt för att smutskasta det. Och med mycket diarré till förfogande är det inte svårt att kasta skit i massor.
OneSwarm bygger bitvis sin teknik på bittorrent, men istället för att man har en gemensam tracker (som till exempel The Pirate Bay), genererar klienten (programmet du kör på din dator) en unik nyckel, som du delar med sig av till sina vänner och bekanta. När du byggt upp en lista av vänner, kan du dels söka bland deras filer, men även bland deras vänners filer, och deras vänners vänners vänners vänners [...] vänners vänners filer. Och det bästa av allt är att det inte går att spåra filerna längre än till din närmaste vän.
Det finns några nackdelar med denna teknik. För det första kan datan tvingas ta en rejäl omväg innan den hamnar hos dig, men den största nackdelen är att du själv aktivt måste lägga till dina vänner. Och du måste verkligen veta att du kan lita på dina vänner, för om du skulle lägga till exempelvis Henrik Pontén som vän, är du bokstavligen kokt i bajs.
Pontén utnyttjar detta faktum i hans mediala utlåtanden och beskriver det som att det räcker med att en person i vänskapskretsen är skurk så fallerar hela konceptet. Detta är ett taktiskt drag för att skrämma folk från att våga förlita sig på systemet, men sanningen är att det inte håller. Ja, som sagt, lägger du till Pontén själv som vän, kan han se vad du delar ut. Om du däremot lägger till honom som “begränsad vän”, kan han bara söka efter filer (alltså inte bläddra i din utdelningskatalog) och sökresultatet avslöjar inte om filerna tillhör dig eller din väns väns väns [...] väns vän. Bäst är ju dock att inte lägga till honom över huvud taget, för utan att göra det kan han aldrig någonsin få fatt på din IP-adress, hur många burkar IPRED han än proppar i sig.
Jag har precis provat att installera OneSwarm, och visst har det sina användarmässiga begränsningar. Men det är ju så nytt än sålänge, så det har jag överseende med. Och jag tänker i denna bloggpost dela med mig av min nyckel, så att mina vänner (ni som läser bloggen) kan lägga till mig. Jag kommer dock inte godkänna vem som helst.
Min publika nyckel till OneSwarm:
MIGfMA0GCSqGSIb3DQEBAQUAA4GNADCBiQKBgQCZdKYhU
/g4IBSgMLNKC7s6KUcckC2ZTTh/Qs3dzQ1Op0IY/z4dZt
1HsOrZ+/oyz6hHxUD0QHHKXArPWgrALwJLWj3N4wZKwaV
3tbPN+aJpaQRDdxwz0pL0LTEv4gi3MaIUkMMU8WDtt/As
SC/fHVogTqpNr7tPGP3bkpWJKqgBkQIDAQAB
Du som känner mig personligen, slå mig en signal så verifierar vi att det är rätt person. Du som inte känner mig än, ta kontakt med mig och försäkra mig om att du har gott uppsåt, så kan vi säkert bli begränsade vänner. Största anledningen till att jag publicerar nyckeln är att föregå med gott exempel och uppmana alla att göra det samma, med ungefär samma typ av villkor.
Observera att jag bara delar ut min egen musik, GNU/Linuxdistributioner och bilder på när Henrik Pontén sitter på toaletten och skriver insändare till Aftonbladet.
